Vad är hög sjukfrånvaro?

Har du någonsin undrat vad hög sjukfrånvaro är i Norge? Då är du inte ensam. Sjukfrånvaro har varit ett hett ämne i decennier och vi får ofta höra att Norge ligger i världstoppen när det gäller sjukfrånvaro. Men vad säger siffrorna för 2024 och 2025 egentligen? I den här artikeln tittar vi närmare på:

• Färsk statistik från bland annat KS, Abelia, NHO och SSB.
• Nedan hittar du en uppdaterad översikt över sjukfrånvaro i olika yrkesgrupper i Norge.

Om du vill minska sjukfrånvaron i din organisation kan du anmäla dig vårt nyhetsbrev här.

Sjukfrånvaro 2024 enligt Statistisk sentralbyrå

Enligt preliminära siffror från Statistiska centralbyrån (SSB) för 2024 är den totala sjukfrånvaron (läkarrapporterad + egenrapporterad) runt 6,3 % i genomsnitt i hela landet. Det finns dock stora variationer mellan olika branscher och sektorer:

• Offentlig sektor: Cirka 7,2 %
• Privat sektor: Cirka 5,8 %
• Vård- och omsorgssektorn: Kan vara så hög som 12-20% i vissa kommuner. Se till exempel hur Markers kommun har arbetat för att minska från 12 % i kommunen till 7 %.

Det visar att arbetsmiljön, arbetsuppgifterna och arbetsbelastningen har stor betydelse för vad som är en normal nivå av sjukfrånvaro.

Siffror från KS och Abelia för 2025

KS (Kommunal sektors organisation)

KS.no har publicerat prognoser för 2025 där de bedömer att den läkaranmälda sjukfrånvaron inom kommunsektorn kan komma att öka något från 7,2 % till 7,4 %. Orsaken till detta är bland annat ett ökat behov av vårdpersonal i kommunerna i kombination med stor arbetsbelastning under perioder av säsongsinfluensa och eventuella nya virusutbrott.

Abelia (del av NHO)

Abelia, som organiserar kunskaps- och teknikföretag under NHO, spår å sin sida att dess medlemsföretag kommer att vara närmare 5 % år 2025. Dessa företag kännetecknas ofta av distansarbete och flexibla arbetstidsarrangemang, vilket kan bidra till lägre sjukfrånvaro.

Sjukfrånvaro inom olika yrkesgrupper (2024–2025)

Den totala sjukfrånvaron i Norge har enligt SSB legat runt 6,7–6,8 % de senaste åren. Det är en relativt hög nivå historiskt, i nivå med topparna från slutet av 2000-talet. Samtidigt är skillnaderna stora mellan yrkesgrupper. I slutet av 2024 varierade sjukfrånvaron från nära 10 % i vissa sektorer till omkring 4 % i andra enligt SSB. Det positiva är att frånvaron började minska mot slutet av 2024, vilket kan tyda på en förbättring under 2025 enligt utdanningsnytt.no.

Notera: Siffrorna ovan visar den ungefärliga totala sjukfrånvaroprocenten (egenanmäld + läkaranmäld) för utgången av 2024. Nedan beskrivs varje yrkesgrupp med mer exakta siffror, trender och möjliga förklaringar.

Vård- och omsorgssektorn (vård och socialtjänst)

Sjukskrivning: Sjukfrånvaron är högst inom vård och omsorg, cirka 9,5–10 %. SSBs siffror för 4:e kvartalet 2024 visar en total frånvaro på 9,8 %, fördelat på ca. 8,4 % läkaranmäld och 1,4 % egenrapporterad sjukfrånvaro. Fram till 2024 låg sektorn runt denna nivå – uppskattningsvis 10 % sjukfrånvaro – vilket är den högsta på 15 år. Ingen annan bransch kommer i närheten av så höga siffror.

Trend: Sjukfrånvaron inom vård och omsorg ökade genom 2023 och början av 2024, men sjönk något mot slutet av 2024, enligt ssb.no. Exempelvis sjönk andelen från 10,6 % 4:e kvartalet 2023 till 9,8 % 4:e kvartalet 2024, enligt ssb.no. Det kan tyda på att toppen har passerats, även om nivån fortfarande är mycket hög. Jämfört med före pandemin är frånvaron högre; regeringen har påpekat att om sjukhusen lyckas få ner sjukfrånvaron till 2019 års nivå så kommer stora resurser att frigöras.

Förklaringar: Den höga sjukfrånvaron inom denna sektor är kopplad till jobbens karaktär. Vårdpersonal utsätts för stor fysisk och psykisk påfrestning. Arbetsmiljöundersökningar visar att vårdpersonal ofta har tunga lyft i obekväma ställningar och höga känslomässiga krav i kombination med låg jobbkontroll, enligt nav.no. Detta ökar risken för muskel- och skelettbesvär samt psykisk stress. Dessutom är yrkena kvinnodominerade och kvinnor har generellt betydligt högre sjukfrånvaro än män.

Kombinationen av fysiskt tungt skiftarbete, känslomässig stress och hög exponering för infektion (t.ex. för influensa och andra infektioner) bidrar till den höga frånvaron. Sektorn höjer därmed riksgenomsnittet.

Utbildningssektorn (skola och utbildning)

Sjukskrivning: Lärarsektorn hade en total sjukfrånvaro på cirka 7 % år 2024. Vid utgången av 2024 hade sektorn 7,1 % total frånvaro (varav ca 5,9 % läkaranmälda och 1,2 % egenanmälda) enligt ssb.no. Det är något över riksgenomsnittet. I jämförelse är undervisningen klart lägre än sjukvården, men högre än många kontors- och teknikyrken.

Trend: Frånvaron har också varit hög inom utbildningssektorn de senaste åren. Under hela 2023 steg sjukfrånvaron, men under fjärde kvartalet 2024 skedde en liten minskning (från 7,6 % föregående år till 7,1 % samma kvartal 2024). Detta kan tyda på en stabilisering eller förbättring. Ser man längre tillbaka har sjukfrånvaron inom skolsektorn ökat något från pre-pandemiska nivåer, men förändringar varierar mellan yrkesgrupper inom sektorn.

Förklaringar: Lärare och dagispersonal har utmaningar som kan förklara en måttligt hög frånvaro. Yrket är kvinnodominerat (vilket bidrar till högre frånvaro rent statistiskt) och de anställda utsätts för infektionstryck från barn (frekventa virusinfektioner) samt psykisk stress relaterad till klassledning, kontakt med föräldrar och allmän stress. Siffror från NAV visar också att det finns stor variation inom: Gymnasielärare hade endast 4,6 % läkaranmäld frånvaro 2024, medan grundskollärare låg på runt 7,2 % och dagis/skolassistenter så hög som 9,2 % läkaranmäld frånvaro.

Bygg och anläggning (byggnads- och anläggningsbranschen)

Sjukskrivning: Bygg- och anläggningsbranschen hade 2024 en sjukfrånvaro på cirka 6–7 %. I slutet av 2024 var den totala frånvaron ca. 6,7 % (1,0 % egenanmäld + 5,7 % läkaranmäld). Det är något högre än riksgenomsnittet och i nivå med undervisningssektorn. Branschen är bland dem med högst sjukfrånvaro i privat sektor, men fortfarande en bit under toppnivån i sjukvården.

Trend: Sjukfrånvaron inom byggbranschen har legat stabilt hög, med en tendens att öka 2023 som planade ut mot slutet av 2024. Siffrorna minskade något från 2023 till sista kvartalet 2024 (från 7,2 % till 6,7 %). Över en längre tidshorisont har frånvaron här varit relativt hög, men relativt stabil jämfört med vissa andra branscher.

Förklaringar: Bygg- och anläggningsyrken innebär tungt fysiskt arbete och en viss olycksrisk, vilket skapar en hög risk för sjukfrånvaro (t.ex. på grund av rörelseorgan och skador). NAV påpekar att byggnadsarbetare ofta har en hög förekomst av muskel- och skelettbelastning och olycksfall i arbetet. Samtidigt är branschen mansdominerad, vilket drar ner frånvarostatistiken något i förhållande till motsvarande fysiskt krävande yrken för kvinnor – män har generellt lägre sjukfrånvaro.

Kontor och administration

Sjukskrivning: Yrken inom kontorsarbete och administration har genomgående lägre sjukfrånvaro, vanligtvis runt 5 % totalt. Exempelvis var sjukfrånvaron inom offentlig förvaltning (offentlig förvaltning) ca. 6,1 % under fjärde kvartalet 2024, medan finans- och försäkringsbranschen (typiska kontorsjobb inom den privata sektorn) sjönk med cirka 4,8 %. Office/admin sammantaget ligger alltså klart under snittet på 6–7 %.

Trend: Sjukfrånvaron inom kontors- och förvaltningsyrken har varit stabil och relativt låg. Det har skett en liten ökning av läkaranmäld frånvaro från 2023 till 2024 generellt, men nivåerna är fortfarande låga. Mot slutet av 2024 sågs även här en nedgång i sjukfrånvaron.

Förklaringar: Lägre sjukfrånvaro på kontor och förvaltning hänförs ofta till mindre fysiskt krävande arbetsuppgifter och en arbetsmiljö som kan anpassas vid hälsoproblem. Anställda på kontor har mer sällan tunga lyft eller skadliga arbetsmiljöfaktorer. Många sådana jobb har också flexibilitet, såsom möjlighet till hemmakontor eller anpassning av arbetsuppgifter – vilket gör att du kan arbeta i större utsträckning även med lindriga sjukdomssymtom.

Teknik och IT-sektorn

Sjukskrivning: Teknik, IT och IT-relaterade yrken har bland landets lägsta sjukfrånvarotal. År 2024 var frånvaron inom informations- och kommunikationsbranschen (som omfattar många IT-företag) totalt cirka 4–5 %. Statistiska centralbyrån rapporterade en total sjukfrånvaro på 4,3 % i denna sektor under fjärde kvartalet 2024 (varav ~3,3 % läkarrapporterade och 1,0 % självrapporterade). Det är ungefär hälften av sjukfrånvaron inom vård och omsorg.

Trend: Sjukfrånvaron inom teknik/IT har varit fortsatt stabilt låg. Det var en liten ökning från 2022 till 2023, men 2024 planade den ut och sjönk något igen mot slutet av året (från 4,7% under Q4 2023 till 4,3% under Q4 2024). Detta tyder på att denna sektor inte har påverkats lika mycket av den ökade sjukfrånvaron som många andra branscher under efterdyningarna av pandemin.

Förklaringar: IT- och teknikyrken har flera egenskaper som bidrar till låg sjukfrånvaro. Arbetet är för det mesta inte fysiskt krävande, och sker i ergonomiskt arrangerade kontorsmiljöer. Anställda har ofta möjlighet till hemmakontor och flexibla arbetstider. Sektorn har också en hög andel yngre arbetstagare och en övervikt av män, som båda är grupper med lägre genomsnittlig frånvaro. Dessutom kan jobben upplevas som mer självstyrande med hög grad av kontroll, vilket ger färre arbetsrelaterade hälsoproblem.

Sammanfattning

Sjukfrånvaron i Norge 2024 var totalt sett hög (6,8 %), men utvecklingen under året var positiv i och med att frånvaron sjönk mot slutet. Inom vård- och omsorgssektorn är frånvaron klart högst (~10%), drivet av hög arbetsbelastning och en stor andel kvinnliga anställda. Undervisningssektorn ligger över genomsnittet (~7%), delvis på grund av smittpress och stress, men med variation där förskolepersonal har särskilt hög frånvaro. Byggverksamhet har också en relativt hög sjukfrånvaro (~6–7%), främst relaterat till fysiskt krävande arbete och skaderisk.

I mer typiska kontors- och administrationsyrken är sjukfrånvaron lägre (~5 %), medan teknik/IT-branschen har nära bottennivåer (~4 %). Skillnaderna kan till stor del förklaras av arbetsmiljön: fysisk/psykologisk påfrestning och infektionsexponering leder till högre frånvaro medan flexibilitet, goda arbetsförhållanden och demografi bidrar till lägre frånvaro.

I början av 2025 är nivån fortfarande hög, men den nedåtgående trenden från slutet av 2024 ger hopp om en förbättring. Det återstår att se om sjukfrånvaron 2025 kommer att fortsätta nedåt mot mer normala nivåer, särskilt i de mest utsatta yrkesgrupperna. Åtgärder för bättre arbetsmiljö och uppföljning av sjukfrånvaron kommer även fortsättningsvis att vara centralt för att minska sjukfrånvaron inom alla sektorer.

källor:

• ssb.nr
• nav.nr
• bioingenioren.no
• utdanningsnytt.no